Historien om Chao Lays - sea gupsy lokalbefolkningen

Chao Lay historia (sea gupsy)

Förklaring om Chao Lay, även kallad sea gupsy: I thai dokument benämns ofta Urak Lawoi som chaoo lay eller gypsy talay därför att de delvis är nomader. "Sea gypsy", sjözigenare, har blivit termen som används i turistbroschyrer. "Sea nomads" är också ett uttryck man kan se.

För 100 år sedan, på Ön Koh Lanta, gifte en indonesisk man vid namn ToKiri in sig i en Urak Lawoi familj. Urak Lawoi kommer från malajsiska ordet Orang Laut och betyder havsfolket. ToKiri ansågs smått magisk och under hans ledning begav sig en grupp av detta havsfolk mot Adangs skärgård, strax norr om den malaysiska gränsen. På öarna Adang, Rawi och Lipe bosatte sig sedan dessa folkgrupper, Urak Lawoi bodde i sina byar under månaderna av oförutsägbara monsunsäsonger. Men varje år under torrperioden så begav sig uppemot tio familjer åt gången iväg på en resa till andra delar av skärgården för att fiska och skörda från havet. Resorna kunde vara alltifrån några veckor upp till flera månader.

Under dessa resor byggde Urak Lawoi tillfälliga bostäder på stränder som skydd för vind och där de även kunde förvara färskvatten. Detta sätt kallas baghad och det gjorde Urak Lawoi känt som ett slags havsnomadfolk.

Tips från butiken! Thailand Berlitz på svenska 129 92 Se alla erbjudanden i butiken

Oavsett vilken säsong det var så var Urak Lawoifolket aldrig långt ifrån havet. Havet och fisket bjöd på ett överflöd av fångst iform av hummer, musslor, sjögurkor, sköldpaddor och mängder av fisk. Mycket av fångsten skördades av fridykare som enkelt dök sex meter ner under ytan för att fånga bytet. Förutom fångsten från havet så odlade de även kokos, papaya, mango, banan och ris. På detta sätt fick de en bra och varierad kosthållning.

På det stora hela så var Urak Lawoi ett självförsörjande folk men ibland valde de att sälja sin fångst för att köpa kryddor, kläder och lite extra ris. Den starka kopplingen mellan Urak Lawoi och havet präglade även deras kultur. De trodde att varje strand, hav och bukt var besatt av en ande som man skulle respektera. Vid varje fullmåne fyllde Urak Lawoi sina byar med trummor och festande. Urak Lawoifolket var ett sammansvetsat folkslag som levde efter en gemensam etik om att allt skulle delas och i princip alla kände varandra.

Idag har Urak Lawoifolket tvingats anpassa sitt levnadssätt efter de normer som nu råder. I och med den Marina nationalparken, tillströmningen av turister samt konkurrensen från det kommersiella fisket har deras villkor ändrats. I motsats till det småskaliga fisket i det förflutna, är många av de traditionella fiskemetoder som fällor, krok och lina utbytta mot metoder för storskaligt kommersiellt fiske i skärgården. Till skillnad från tidigare så utövas baghad endast under kortare perioder i under den torra säsongen. Alla Urak Lawoi lever numer på Koh Lipe med undantag för en liten by på Adang. Lipe marknadsförs som en orörd och oexploaterad ö men det är på väg att ändras. Exploateringen går snabbt! Urak Lawoi erbjuds alternativa sysselsättningar som att arbeta på turistorter, barer samt köra taxi.

Den ökade turistnäringen har även medfört att det blivit marktvister. Marken längs med kusten som Urak Lawoi tidigare bebodde har blivit privatägda ställen vilket medfört att man kört bort dem. De har blivit tvungna att flytta längre inåt land, helt tvärtemot deras ursprung. Men turismen har också blivit folkets levebröd och man är nu beroende av de inkomster turismen medför. Efter tsunamin 2004 samt de våldsamma händelserna i söder 2005 var det en kortare nedgång av turisternas besök men det är återställt igen och ökar ständigt.

Det tidigare havsfolket kämpar dock fortfarande med att bevara många av sina traditioner.


Chao Ley (Sea gupsy) lokalbefolkningen fiskar från stranden på Koh Lipe


Bosättningarna på Koh Lipe kan bestå av några enkla ihoplappade hyddor. Folket lever ofta under mycket enkla förhållanden

Besökarnas egna tips & kommentarer om chaoley